Att mäta mediegenomslaget

Jag fortsätter att skamlöst låta mig inspireras av Makthavare.se och deras makt-rankinglista, inte minst som de på ett öppet sätt redovisar sitt tillvägagångssätt, vilket ger mig en möjlighet att analysera mina egna metoder. På några punkter sammanfaller deras urvalskriterier för att mäta makt med mina även om jag har en mycket mer generell utgångspunkt. Jag anser mig till exempel inte i dagsläget behöva ställa detaljerade frågor om den formella makten, d.v.s vilka anställningar och positioner som makthavaren kan tänkas inneha. Genom att man uppger sin inkomst vill jag påstå att det går att utläsa något också om den formella makten. Sedan är det upp till användarna att bestämma om den frågan är viktig eller ej för slutresultatet.

En fråga som jag däremot inte har tagit upp, och som jag är mycket intresserad av att föra in också i mitt system, är frågan om en persons ”mediegenomslag”. Så här beskriver man hur man har gått tillväga för att mäta detta mediegenomslag

”Denna kategori mäter kvantitativt hur stark röst en person har i samhället. Den är ett försök att fånga upp det statsvetarna kallar makten över dagordningen. Vi har låtit analysföretaget Updatum gå igenom 1 220 nyhetskällor på nätet under perioden 2007-10-01 – 2008-10-01 för att se i hur många artiklar en persons namn nämns. Antalet träffar har gett poäng i en logaritmisk skala. Över 40 000 träffar har gett 8 poäng, över 20 000 träffar har gett 7, över 10 000 träffar har get 6 poäng och så vidare. Alla journalister som jobbar redaktionellt på ett större medieföretag har fått ett pluspoäng. Detta för att de per definition har en större tillgång till mediearenan.”

Att mäta mediegenomslag med mitt relativt ”ohanterade” system kräver lite eftertanke. Här gäller det att ta hänsyn till om man verkligen kan anse att ”all press är bra press”. En serie granskande artiklar kan ju onekligen fälla en person eller organisation. Och kan man verkligen anse att en brottsling som ”hagamannen” har mer makt än någon annan bara för att det skrivits spaltkilometer om hans illdåd, när karln sitter bakom lås och bom?

Samtidigt lever vi i en värld där mediegenomslaget kan betyda så oerhört mycket för en persons position i samhället. Se bara på Anna Odell-storyn där media driver henne framför sig mot en postition i det allmänna medvetandet som hon nog aldrig skulle ha kunnat förvänta sig. Erica Treijs som har intervjuat Odell skriver i dag i SvD i en synnerligen klarsynt passus att:

”… och den enda sanningen är väl egentligen att vi skapat en kändis, ett epitet som inte självklart ger tillträde till det seriösa konstlivet. Många är vi som vill ha en del av kakan när en debatt blir till ett verbalt krig, när konsten blir allmängods och ett ämne på allas läppar – kulturhatares likväl som konstälskare.”

Precis som Trejis skriver är det inte säkert att ett ofrivilligt kändisskap ger en inflytande i den värld man vill verka, trots att man utifrån sett tycks få positiv medial uppmärksamhet. Något att tänka på också för den som fantiserar om att Odell-affären skulle vara den perfekta PR-kuppen.

Det s.k. mediegenomslaget är i vår tid visserligen ett högintressant men också ganska svåranvänt verktyg i maktmätarens arsenal.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

WordPress Anti Spam by WP-SpamShield