Maktverktyget i skolan

Ett sätt att använda Maktverktyget som jag ännu inte utforskat speciellt mycket, är att mäta sin makt, och jämföra resultaten, i grupp. Jag blev därför mycket intresserad när jag häromdagen, via bloggen Makt och vanmakt, upptäckte att en gymnasieskola använt Maktverktyget på just detta sätt i undervisningen.

Jag kontaktade en av lärarna bakom bloggen, Charlotte Cedergren, som undervisar i svenska och religion på Lerums gymnasieskola utanför Göteborg, för att få veta mer. Hon berättade att hon har använt verktyget två gånger, som uppstart till undervisningsteman som handlar om makt, tillsammans med tredjeårselever från Naturvetar- respektive Barn- och fritidsprogrammet.

Så hur gick det till och vad handlade diskussionerna om? Så här skriver Charlotte:

Eleverna gick helt enkelt iväg till en datasal och gjorde testet – reflekterade över vilka faktorer som påverkade deras makt och sedan diskuterade vi i klassrummet fråga för fråga hur de upplevde vilka faktorer som påverkade dem mest, vilka som var svåra att svara på och vad de hade blivit förvånade över.

Flera intressanta saker kom upp i diskussionen: dels blev de upprörda över hur diskriminerad man blev som kvinna (flera tjejer gjorde om testet som man), de blev förvånade över hur rika de ansågs vara i ett globalt perspektiv och de tyckte att det framgick att det lönade sig att utbilda sig. De två sista punkterna här (global rikedom och utbildning) var delvis det vi ville trycka på just i den här klassen eftersom de ofta uttrycker att de känner sig maktlösa och på väg att lite ge upp. Så testet fungerade mycket bra som ett diskussionsunderlag i klassrummet.

De frågor som handlade just om makt de själva direkt kan påverka t ex ambition tyckte de var rätt svåra att svara på – ”hur vet man det liksom” – men diskussionen blev bra eftersom det var stora skillnader i klassen (Barn- och fritidsprogrammet) en del hade tagit det ”högsta” för att de ville vara ambitiösa och/eller kunna påverka sin närmaste omgivning, medan andra tyckte att det kändes jobbigt att svara något alls på de frågorna. I naturklassen var det mycket mer homogent överlag (där fanns det en diff mellan ca 4.7 och 5.8 – och i Bf-klassen mellan ca 3.3-5.1) även när de gällde de ”fluffigare” frågorna.

En diskussion som blev i båda klasserna vad gäller viljan till makt handlade om vilka värderingar som är förknippade med makt – är det fint att vilja ha makt? Är makt bra? Den som vill ha makt bör inte få det, o.s.v.

    Jag kan hålla med henne om att det globala perspektivet på frågorna gör testet lite mindre realistiskt. Man måste ju kunna relatera till den situation man befinner sig i för tillfället, samtidigt som makt inte stannar vid nationsgränserna i vår globaliserade tid. Det finns överlag mycket för mig att lära mig av elevernas reaktioner och åsikter. Hur kan jag t.ex. anpassa de ”mjuka” frågorna så att de blir lättare för yngre människor att besvara?
    Om det finns andra skolor, företag eller organisationer ute i landet som använt verktyget på ett liknande sätt så får ni gärna höra av er till mig på jon@brunberg.se och berätta hur ni gick tillväga och vad resultatet blev. Och glöm inte att följa bloggen Makt och vanmakt!

    Andra bloggares åsikter om , , ,

    Kommentarer är avstängda.