Den postmoderna etiken

Hur kan man förstå begreppen etik och moral i postmoderna termer? Zygmunt Bauman ger sig i kast med detta komplex i sin bok Postmodern etik (utgiven i svensk översättning på Daidalos förlag 1995). Trots att den skrevs för nästan tjugo år sedan (1993) så känns den förvånansvärt aktuell, inte minst för mina egna undersökningar. Eftersom jag knappt halvvägs in i boken märker att det finns en rad korskopplingar till sådant jag skrivit om tidigare – t.ex. om frågan om politikens roll i samhället representerad av ChantalMouffe och om moralen som första filosofi hos Emmanuel Lévinas.
Baumans självpåtagna uppgift tycks vara att försöka förstå moralens roll i ett individualiserat samhälle men också att visa på skillnaden mellan den etik som förespråkas av maktens institutioner och som manifesteras genom lagar, och den moral som uppstår före etiken i mötet mellan människor.
Postmodernistiskt färgade aktörer på den politiska arenan anklagas i bland för moralisk värderelativism men Bauman menar att det snarare är maktens institutioner som uppmanar till värderelativism genom att producera moralkodexar som utgår från en etik som jämställs med lagen.
Här finns kopplingar till Wendy Browns försök att visa hur tolerans används av statsmakten som en moralkodex för att undertrycka motsättningar, men också till Chantal Mouffes kritik av den politiska debatt som förs i ”moralens register”. Den senares teser tycks underblåsas av Baumans kritik av etiken som maktmedel. Båda vill se ett politiskt liv befriad från etik – men där Mouffe strävar mot ett politiskt samtal präglat av agonism (konflikt mellan jämlikar) verkar Bauman söka ett annat och kanske mer radikalt sätt att se på individen i samhället där moral implicerar ett personligt ansvar för den andres välfärd. 
Jag är bara halvvägs in i boken och får återkomma när den är färdigläst. Men jag anar att Baumans projekt syftar till att tillbakavisa tanken på en etisk universalism och påföljande ”monokultur” och i stället förstå hur ett samhällsbygge med gemensamma institutioner kan samsas med en kulturell och politisk pluralism och hur denna pluralism kan läsas i moraliska termer.
Det kan tyckas oändligt trist att läsa om moral när sommarsolen skiner. Men det här är riktigt spännande läsning och ”andra halvlek” ser ut att bli en rysare som överglänser vilken deckare eller handbollsfinal som helst.
Läsning:
Zygmunt Bauman, Postmodern Etik, Daidalos 1995
Wendy Brown, Regulating Aversion,
Chantal Mouffe, Om det politiska, Tankekraft förlag 2008, ISBN 9197671851

Andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

WordPress Anti Spam by WP-SpamShield