Två och en halv månader med Tolerera

För två och en halv månad sedan släpptes Tolerera (webbverktyget) – som är ett enkelt test som försöker mäta om du är så tolerant (eller intolerant) som du vill vara – i samband med utställningen PK på Forum för Levande Historia i Stockholm. Tolerera visas i utställningen och på nätet där testet bland annat används som förarbetsmaterial för de gymnasieklasser som deltar i Forum för levande historias workshops.
Den 1 december 2011 kl 14.00 hade testet legat ute i 76 dagar och hela 874 mätningar hade då gjorts. Den här korta ”rapporten” sammanfattar resultatet.
Om Tolerera
Tolerera är byggd på en vidareutveckling av den egenutvecklade webbapplikation som jag konstruerade år 2006 för det pågående projekt Maktverktyget. Till skillnad från Maktverktyget, som resulterade i ett maktvärde, så skapar Tolerera i tre mått, eller index: ett som indikerar hur tolerant du är och ett som visar på dina ideal – hur tolerant du vill att du själv och omvärlden skall vara. Det tredje indexet jämför tolerans- och idealpoängen. Om dessa ligger nära varandra – det vill säga om idealet matchar toleransen – får man ett högt slutresultat.
Det är alltså viktigt att notera att Tolerera inte i första hand försöker mäta en persons tolerans eller intolerans utan fokuserar på balansen mellan de förväntningar om tolerans som en person har på sig själv och samhället, och hur man upplever sin tolerans i praktiken. Det ska också noteras att det är jag som har skapat testets frågor, svar och poängsättning och att det därför baseras på mina uppfattningar.
En annan skillnad mellan de båda applikationerna är att i Tolerera utelämnas de ”hårda” frågorna (kön, ålder, utbildning, etc.) ur poängberäkningen, men sparas för att kunna göra framtida jämförelser mellan olika grupper.
Ändringarna ökar förstås komplexiteten i verktyget och gör möjligen resultatet mer svårtolkat – men ger också fler möjligheter att bearbeta och analysera informationen.

Vilka har gjort mätningarna?
60% har gjorts av personer under 20 år, 53% har gjorts av kvinnor och 91% av personer boende i Västeuropa. 38% har uppgivit studieförberedande gymnasielinje som högsta genomförda eller pågående utbildning, och 33% har uppgivit universitets- och/eller högskoleutbildning.
Hur upplever de sin egen tolerans?
En mycket stor majoritet av de som gjort testet upplever sig själva som toleranta. Hela 93,3% svarar tycker att de har lätt för att tolerera andra som de upplever som olika dem själva. 40% svarar ”ja, med viss tvekan”.
Ca 90% av alla som genomfört mätningen instämmer helt (ca 70%) eller delvis i påståendena att alla människor är lika värda och har rätt att organisera sig politiskt, utöva sin religion eller gifta sig med vem man vill.
Så långt är resultatet väldigt entydigt – ca 7 av 10 upplever sig som mycket toleranta och stödjer helhjärtat grundläggande mänskliga rättigheter. 9 av 10 kan anses vara ganska eller mycket toleranta.
Mindre entydiga blir svaren när man kommer till de frågor som handlar om tolerans i praktiken – hur man beter sig, och vill bete sig, mot andra. Två intressanta frågor i sammanhanget är de som handlar om var man sätter gränsen för när det är lätt eller svårt att tolerera andra som är olika en själv. Det visar sig t.ex. att bara 25% tycker att de har mycket lätt att tolerera andra från hela världen. Ungefär lika många, 24%, har lätt att tolerera sina närmaste familj och vänner och drar sin gräns där. 31% tycker att de inte har svårt att tolerera några speciella grupper eller åsikter medan hela 28,9% anser att de har svårare att tolerera andra personer och grupper med en annan politisk ståndpunkt än deras egen. 15% anser sig ha svårare att tolerera personer eller grupper med en annan religion.
När vi så slutligen kommer till frågor som rör den svarandes ideal så anser 15% att samhället skall vara extremt tolerant och 49,9% att samhället skall vara mycket tolerant, jämfört med och ca 10% som vill att samhället skall vara lite tolerant eller inte tolerant alls.
71,6% vill bli mer toleranta (34% med viss tvekan) och 70,5% är kan tänka sig att genomföra ett aktivt arbete för att bli mer toleranta.
Hur skall resultatet tolkas?
Av de som använt verktyget kan man säga att 9 av 10 kan anses vara ganska eller mycket toleranta. medan 7 av 10 upplever sig som mycket toleranta och stödjer helhjärtat grundläggande mänskliga rättigheter.
Man kan alltså säga att uppfattningen om den egna toleransen är ganska optimistisk, men när man får frågan var gränsen går när det är lätt att tolerera andra tycks valet att vara tolerant inte längre vara lika självklart. Mest uppseendeväckande är kanske att så många som 29,8% av de svarande tycker att det är svårt att tolerera andra med en avvikande politisk åsikt. Bara 3 av 10 anser att de har lätt att tolerera alla oavsett grupptillhörighet eller relationsnärhet
Resultatet av mätningarna visar också en optimism när det gäller idealen och förväntningarna på samhällets tolerans och hur man ser på sin egen framtida tolerans. Hela 7 av 10 vill bli mer toleranta (ja eller ja, med viss tvekan) och är dessutom beredda att arbeta för att bli det. Denna bild upprepas när man tittar på hur de olika indexen förhåller sig till varandra. Indexet för ideal, d.v.s hur man värderar mänskliga rättigheter och hur tolerant man vill att samhället/omvärlden skall vara är lite högre än det som visar hur tolerant man anser sig vara (6.35 av 10 möjliga respektive 5.75 av 10 möjliga. 10 indikerar extrem tolerans).
Det skall däremot noteras att skillnaden mellan ideal och tolerans (det s.k. Tolerans/Ideal Balans Indexet) är väldigt liten. Vid mättillfället var det 8.94 av 10 möjliga vilket får betecknas som en mycket hög nivå av samstämmighet. Kanske är denna sammstämmighet mellan ideal och upplevd tolerans det som är mest uppseendeväckande. Det verkar som om de flesta som använt verktyget anser att de är så toleranta (eller intoleranta) som de vill vara.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

WordPress Anti Spam by WP-SpamShield