Apropå gårdagens inlägg om Lukes vill jag bara passa på och tipsa om det här inlägget från Erik Thalin som förklarar Lukes teori om ”maktens tredje dimension” på ett alldeles utmärkt sätt. Jag tar mig här friheten att citera ett långt stycke:

Lukes tredje maktdimension, makten över tanken, handlar om makt att hindra latenta konflikter från att bli faktiska. Detta är också den mest kraftfulla typen av maktutövning. ”[T]he most effective and insidious use of power is to prevent such conflict from arising in the first place.” Om det finns en latent konflikt mellan två aktörer ligger det i den dominerande – eller starka – aktörens intresse att hindra den dominerade – eller svaga – aktören från att inse att det finns en konflikt. Det ligger också i den starka aktörens intresse att inför sig själv förneka konflikten.

Att tala om makt över tanken innebär alltså att man erkänner strukturella maktförhållanden. Det finns grupper i samhället som systematiskt utövar makt över andra grupper genom att – medvetet eller omedvetet – förneka att det finns konflikter mellan dessa grupper. Ett exempel skulle kunna vara det patriarkala förtrycket av det kvinnliga kollektivet där två grupper, kvinnor och män, står inför en konflikt som den starka gruppen vill hålla latent och den svaga gruppen vill konkretisera och göra till en faktisk konflikt. Liknande exempel på latenta konflikter kan man tänkas hitta mellan stad och land, nord och syd, rik och fattig, och så vidare.

Jag skulle vilja gå lite längre och påstå att vi människor upprätthåller ett tabu mot att öppet analysera och diskutera hur makten är strukturerad inom den grupp som vi tillhör. Att konkretisera ett maktförhållande innebär alltid en risk att en öppen konflikt utbryter som kan resultera i en förskjutning i maktbalansen men också leda till att gruppen splittras. Därför måste man tiga och vägra att tala om hur makten i en relation är strukturerad. Detta skulle man, med Eriks ord, kunna kalla för det ”omedvetna förnekandet” av konflikten. Detta tabu kan förstås reproduceras i alla delar av en organisation. Den organisation som är genuint intresserad av en spridning av makten bör därmed vara ytterst uppmärksam på hur förnekandet av konfliktperspektivet gestaltar sig i dess egen hierarki.

Läs även andra bloggares åsikter om makt, filosofi, sociologi, statsvetenskap, steven lukes, maktteori, konflikt, samhälle, politik