Det blir inga diagram i dag utan i stället några tips om bloggar som berör temat makt och filosofi.

1.

En riktigt intressant analys av maktbegreppet från den 2 juli i år, är skrivet av Martin Allard på bloggen ”Nu detta om matematiken”. Allard tar upp de tre filosoferna Robert Dahl, Steven Lukes och Michel Foucault och hur de anlägger olika perspektiv i sina analyser av maktbegreppet. Allard menar att ”det är tydligt att respektive författares disciplinära bakgrund – statsvetenskap, sociologi och filosofi – föranleder olika slutsatser. Särskilt tydliga blir skillnaderna i synen på individens handlingsutrymme och ’frihet i systemet’. Ett liberalt eller strukturellt synsätt på makt ligger delvis till grund för dessa skillnader.” Det är överskådligt och mycket läsvärt för den som vill lära sig mer om maktbegreppet.

2.

Apropå min tidigare frågeställning om gudsmakten kontra människans, så kan det vara värt att granska Henrik Unnes raljerande artikel om medvetandets primat: ”Medvetandets primat säger att det ”Stora Medvetandet” bestämmer. Att Gud är källan till rätt och fel. OK, hur skall då samhället styras? Det måste rimligen styras i enlighet med Guds vilja. Hur vet vi vad Guds vilja är? Någon bara ”vet” det. Prästerna t.ex. Då får vi en teokrati. Eller den som har det ”bästa blodet”. Kungen eller adeln. Då får vi en monarki eller ett feodalsamhälle. Någon sorts auktoritär samhällsordning är alltid den logiska följden av medvetandets primat. Någon utvald individ, eller elit av individer, får uttolka Guds vilja. Kungarna på Medeltiden åberopade t.ex. ”The Divine Right of Kings” för att berättiga sin makt. De påstod att Gud ville att de skulle ha makten. De skulle ju inte ha fötts med makten, om inte Gud hade velat det – eller hur?” Efter att ha bashat de flesta ideologiska system i samma stil hamnar Unne där många liberaler verkar finna sin hamn: hos Ayn Rand.

3.

Till sist hamnar jag hos den arge pacifisten Åke Sandin, som jag har ett alldeles speciellt förhållande till. Han var nämligen min samhällskunskaps-lärare på högstadiet och en av dom som influerat mig allra mest. Han var inte bara en lysande och inspirerande pedagog utan också en brinnande fredsaktivist. Hans postning är en transkribering av ett gammalt inslag i Radio TUFF som repriserats nu i september, som handlar om filosoferna och de intellektuellas roll under första världskriget. Det är både högaktuell och tänkvärd läsning.

”Ett antal kammarlärda gubbar med stort anseende gav genom sina närmast rusiga tirader kriget legitimitet. Den mycket kände tyske nationalekonomen, professor Werner Sombart, undslapp sig 1914 följande harang: ’Vi håller kriget heligt, därför att det syns oss vara den största sedliga makt, varav försynen betjänar sig för att bevara människorna på jorden mot förfall och förruttnelse'”

Kriget som den ”största sedliga makt”? Jag är verkligen glad att det inte är 1914.

***

Andra bloggare om Andra bloggar om makt, krig, filosofi, michel foucault, foucault, steven lukes, lukes, robert dahl, religion, gud, samhälle, politik

Andra bloggar om makt, krig, filosofi, michel foucault, foucault, steven lukes, lukes, robert dahl, religion, gud, samhälle, politik