Gårdagens paneldebatt på Kulturhuset i samband med MR-dagarna var både välbesökt och dynamiskt. Göran Greider modererade debatten med säker hand och stort hjärta inför ett fullsatt Klarabio. Samtalet utgick från frågan om att vara eller inte vara politiskt korrekt men vandrade sedan in på frågor som rör intolerans, tolerans, rasism och om utställningen P.K. på Forum för levande historia, som också arrangerade evenemanget.
Några gånger under debatten lyftes frågan om tolerans egentligen bör ses som det positiva begrepp som det ibland utmålas som. Som jag uppfattar frågan handlar den om att man anser att tolerans inte är tillräckligt, och att den är ett uttryck för en önskan om att tolerans från en annan person skall innebära någonting mer – kanske ett djupare erkännande, mer empati eller respekt från den andre.
Tolerans är dock inte, som jag ser det, synonymt med en kärleksfull relation mellan människor, tvärtom skulle jag säga att tolerans uppträder i relationer med människor som man av någon anledning ogillar. Däremot kan tolerans skapa en öppning till att lära känna, och ha meningsfulla utbyten med andra människor, och resultatet skulle kunna bli minskade fördomar om andra och minskat våld, ojämlikhet och förtryck.
Tolerans är med andra ord ett slags jämviktsläge, eller en mental plattform, från vilken man kan fortsätta att utforska andra som är olik en själv, istället för att visa aggression, eller försöka förskjuta dem. Om man kan uppnå en tolerant relation mellan två parter som har svårt för varandra finns en möjlighet att den relationen kan fördjupas, eller inte. Den kan ju också innebära att jämviktsläget stabiliseras, och att man nöjer sig med att leva i fredlig samexistens.
Frågan om huruvida tolerans är tillräckligt handlar, som jag ser det, också om hur relationen mellan den tolerante och tolererade såg ut innan det toleranta jämviktsläget uppnåddes, och hur långt man är beredd att gå i sin relation till andra. Jag blir tvungen att amatör-psykologisera lite här om ni ursäktar. För en person som har utsatts ofta för intoleranta handlingar kanske tolerans kan vara en befrielse. Någon som redan har djupa och innerliga relationer till andra människor kanske upplever att bli tolererad som fattigt och närmast kränkande.
Tolerans kan också vara något vi använder oss av i mötet med andra människor i vår vardag. Vi kanske inte gillar vissa människor i vår omgivning men vi tillåter dom att ta sin plats, och uttrycka sig som de vill, så länge de inte orsakar lidande för andra. Man kan kanske kalla det för ”vardagstolerans”. Här är det inte frågan om huruvida tolerans är tillräckligt, utan det är snarare nödvändigt för att vi skall kunna leva ihop med varandra i ett samhälle.
Till sist skulle jag vilja komma till frågan om tolerans och makt. I bland kan jag tycka att man väver ihop de båda begreppet på ett sätt som gör diskussionen onödigt komplicerad. Därmed inte sagt att makt är oviktigt när man pratar om tolerans och intolerans, tvärtom! Om den som kan sägas ha mer makt bestämmer sig för att vara intolerant så kan lidandet för den som utsätts för intolerans och har mindre makt bli desto större. Man skulle kunna säga att om vår utgångspunkt är att vi vill undvika lidande och förtryck så är kravet att vara tolerant större på den som har mer makt. Den som har mer makt har också troligen större möjligheter att erbjuda något mer än det status quo som det toleranta jämviktsläget erbjuder: till exempel större jämlikhet eller acceptans, mer respekt, etc.
Min poäng här är ändå att makt och tolerans, även om de båda kan användas tillsammans, är två helt skilda begrepp, som i grunden betyder olika saker. Makt handlar om inflytande och möjlighet att kunna genomföra saker, tolerans handlar om hur vi beter oss mot andra människor och grupper av människor som vi upplever som olika oss. Om det är rättvisa och jämlikhet som står överst på vår agenda bör vi kanske tala mer om makt och hur den kan distribueras på ett bättre sätt, än om tolerans.
Andra bloggare om makt, tolerans, mr-dagarna, göran greider, forum för levande historia, intolerans, humanism, Postat till intressant