Det finns inte överdrivet många svenska bloggar som regelbundet behandlar begreppet makt ur ett större perspektiv som rör sig bortom det enstaka refererandet till att en person eller institution ”har makt”. Men det finns undantag.

En bloggare som jag skulle vilja puffa lite extra för är Per Herngren som gärna tar upp maktbegreppet ur olika vinklar, men kanske ofta som det knyter an till hans arbete som aktivist i plogbillsrörelsen.

Herngren tar t.ex. i den här bloggposten upp maktens koppling till tvång som jag på ett intressant sätt tycker tangerar den koppling som Hannah Arendt gör mellan makt och våld. Herngren utgår från Deleuzes läsning av Nietzsche där han finner att

”Tvång används på den man inte har makt över. Man skulle inte spärra in den som lyder. Därmed ska vi inte tro oss upptäcka den största makten i förtrycket eller i härskandet. Dessa visar snarare att makten är begränsad eller håller på att förloras.”

Det som Herngren, med stöd av Nietzsches maktbegrepp, vill ta fasta på är hur makt produceras genom hindrandet och skapandet – som jag tolkar som två strategier för ett aktivistiskt motstånd – där hindrandet i sig är en negativ kraft som i sin tur skapar nya hinder då den juridiska och polisiära apparaten träder in för att begränsa motståndet. Herngren vill i stället betona den skapande makten som en positiv kraft som kan, och bör, förstöra den negativt producerade makten.

Det jag uppskattar med Herngrens syn på makt är att han har ett väldigt handfast sätt att närma sig detta lättflyktiga begrepp. Många av hans blogginlägg handlar om hur man kan förhålla sig till begreppet makt i praktiken, i vardagliga situationer såväl som i ett politiskt arbete. Det är högintressant läsning för den om vill få syn på den makt som man själv producerar och som produceras av sin omgivning.

Läs även andra bloggares åsikter om makt, maktbegreppet, filosofi, per herngren, nietzsche, deleuze, hannah arendt, våld, samhälle, politik