I februari skrev jag om hur Charlotte Cedergren, som undervisar i svenska och religion på Lerums gymnasieskola utanför Göteborg, använde Maktverktyget med sina elever i temakurser om makt. För en månad sedan gjorde hon om testet med en Naturvetarklass i årskurs 1. Denna gång bad Charlotte också eleverna att kommentera sina resultat på bloggen Makt och Sånt genom att svara på följande frågor efter mätningen:

– Vilken faktor påverkar mest vilken makt ni har?
– Blev ni förvånade över resultatet? varför/varför inte?
– Mäter testet makt? varför/varför inte?
– Vilka faktorer kommer att ändra sig över tid? Och inte?

Jag har skummat deras svar för att få en bild av hur de uppfattat testet.

Av de faktorer som eleverna tycker påverkar deras makt, svarar många kontakter, karisma, social ställning och kompetens och hur mycket man syns i media. Några tar upp den ekonomiska faktorn och utbildning, men bara någon enstaka nämner i vilket land man bor eller vilket kön man har som maktfaktorer. Ingen nämner vilken attityd eller inställning man har till makt som en faktor även om någon påpekar att kontexten är viktig. De frågorna dyker inte heller upp i svaren på frågan vilka faktorer som eleverna tror kommer att förändras över tid. Någon skriver att ”de andra faktorerna kräver än (sic) förändring i personlighet vilket är svårt, men inte omöjligt, att göra.” I stället ser man att man kommer att tjäna mer, få en högre utbildning och bredare kontaktnät.

Få av de som svarade, utom någon enstaka, förvånades över att de fick låga maktvärden. Som en av eleverna skrev: ”Nej, jag blev inte förvånad eftersom jag fortfarande är ung utan högskoleutbildning och lön.”

På frågan om huruvida testet mäter makt svarar de flesta med skepsis medan en del tycker att frågorna är relevanta och några att de är ett bra urval med tanke på det korta testet.

Om jag skall tordas dra några som helst slutsatser av det jag läst så är det väl att eleverna verkar ha en ganska bra bild av betydelsen av begreppet makt, men att de är väldigt fokuserade på resurser i form av pengar, kontakter, karisma, media och utbildning och nästan helt avstår från att kommentera attitydfrågorna. Det globala perspektivet är också helt frånvarande medan könsperspektivet tas upp av några få.

I det stora hela har det varit tankeväckande och inspirerande att läsa elevernas reaktioner och jag hoppas att Charlotte Cedergren fortsätter att låta sina elever mäta sin makt med maktverktyget.

Läs även andra bloggares åsikter om makt, skola, utbildning, makt i skolan, gymnasiet, maktverktyget